söndag 13 september 2009

Så kom den...

...för första gången sedan vi flyttade hit. Hemlängtan. Idag på morgonen när hjärtat mitt var och tränade och jag satt och funderade över vad denna dag skulle kunna erbjuda kännde jag bara näe, idag vill jag bara vara hemma i Umeå. Ingen annanstans. Denna hemlängtans-känsla gick dock över efter någon timme. Så ingen fara på taket mamma om du läser det här! Jag mår bara bra, har det bra på alla sätt. Men som en väldigt kär vän sa, ibland måste man få tycka lite synd om sig själv även om man i grund och botten har det riktigt bra.
All kärlek till min familj och mina vänner. Jag saknar er!
***
***

3 kommentarer:

M sa...

Vi saknar dig ännu mer!!!!!

En Annan Sida Av Anna sa...

JA! Vi saknar dig mest! 2 oktober ska vi krama dig i massor!

Anonym sa...

Vi i familjen saknar ju dig så mycket att samtalsämnet vid middagsbordet allt som oftast handlar om dig, er och Ruthie så klart!
Så om längtan är stor ibland, tänk då på att det finns en stor skara i Umeå som saknar DIG!

Kramar Lina